Sep, 2017
Apr, 2017
Feb, 2017

Dec, 2016
Nov, 2016
May, 2016
Apr, 2016
Mar, 2016
Feb, 2016
Jan, 2016

Dec, 2015
Nov, 2015
Oct, 2015
Sep, 2015
Aug, 2015
Apr, 2015
Mar, 2015
Feb, 2015
Jan, 2015

Dec, 2014
Nov, 2014
Oct, 2014
Sep, 2014
Aug, 2014
antiklimax ggr 2
BJÖRN ATLDAX – TUPILAKER
Wakum D.I.Y!
Simon Mullan – ALPHA
Parafras coming up!
Litet konstquiz!
Punx not dead
Artsy as F*CK!
Många prickar blir det!
Comeback


Jul, 2014
Jun, 2014
May, 2014
Apr, 2014
Mar, 2014
Feb, 2014
Jan, 2014

Dec, 2013
Nov, 2013
Oct, 2013
Sep, 2013
Aug, 2013
Jul, 2013
Jun, 2013
May, 2013
Apr, 2013
Mar, 2013
Feb, 2013
Jan, 2013

Dec, 2012
Nov, 2012
Oct, 2012
Sep, 2012
Aug, 2012
Jul, 2012
Jun, 2012
May, 2012
Apr, 2012
Mar, 2012
Feb, 2012
Jan, 2012

Dec, 2011
Nov, 2011
Oct, 2011
Sep, 2011
Aug, 2011
Jul, 2011
Jun, 2011
May, 2011
Apr, 2011
Mar, 2011
Feb, 2011
Jan, 2011

Dec, 2010
Nov, 2010
Oct, 2010
Sep, 2010
Aug, 2010
Jul, 2010
Jun, 2010
May, 2010
Apr, 2010
Mar, 2010
Feb, 2010
Jan, 2010

Dec, 2009
Aug, 2009
Jul, 2009
Jun, 2009
Simon Mullan – ALPHA
@ Belenius/Nordenhake
21.08–21.09.2014
Jakobs Torg 3, 111 52 Stockholm


Ett av verken i grönt. Foto av mig.

Power Ekroth skriver såhär om utställningen(läs hela texten här)"Färgen på bomberjackorna spelar stor roll, och över tid betyder de olika saker, till exempel har hip-hop och graffiti-kulturen lagt beslag på den svarta jackan, läktarkulturen klär sig gärna i gröna bomberjackor, och turkiska gäng i Österrike och Tyskland tar på sig röda, vissa gay-kretsar använder blå eller silver och så vidare. De olika färgerna är inte bara ett sätt att ”visa färg”, de identitet eller kanske till och med sexualitet för sina gelikar, men också ett sätt att ta på sig ett skal, en sköld och ett skydd.

I Österrike, Mullans tidigare hemland, finns ett uttryck om jackan som säger det klart och tydligt: ”bomberheisel”, översatt till svenska blir det ”bomberhud”. När Mullan sliter och snittar upp de begagnade jackorna kan man jämföra det med en skalpering av en subkulturs uniform. Nyligen var Mullan tvungen att offra sin egen högst älskade (och välanvända) jacka för att fullfölja ett verk, och han omtalar det som en mycket smärtsam process han gick igenom. Det är både något våldsamt över det, som att man drar av någon huden, samtidigt som det är något sorts helande med att han omsorgsfullt syr ihop delarna igen till en ny helhet och spänner upp ”skinnet” på ram. Det visuella resultatet kan liknas av ett landskapsmåleri, eller en kartografi om man så vill."


Jag gick såklart dit med min trogne vapendragare Kerold Klang, såhär stilig var han kvällen till ära(trots att han är inne på fjärde skjortan för dagen).

Simons tygcollage är typxempel på konst som kräver "bruksanvisning", i sig är den ganska platt och kanske inte ens nämnvärt dekorativ. Men med Ekroths text, med Mullans förklaring och resa så får den djup och klarhet, den väcker starka känslor ang utanförskap och grupptillhörighet och skänker eftertanke. Plötsligt blir verken i sig mycket bättre och färgerna djupare.

Se mer på beleniusnordenhake.com

Upplagd 2014-08-24
äldre inlägg
senare inlägg

Lämna en kommentar! :)
Namn:

E-post: (frivilligt, kommer ej synas)

Kommentar:

Skriv följande nummer i fältet nedan: 3047 (spamskydd)






tillbaka














Follow on Bloglovin


Instagram






'*elvete