Väntan utan högre förväntan
Igår var jag på arbetsförmedlingen för att aktivera min sökandeprofil. Jag blev då ombedd att återkomma imorgon(idag alltså) för att diskutera hurvida jag skulle skrivas in i jobb och utveckligsgarantin igen.
Jag kom dit vid halv elva och fick mitt namn uppskrivet på en lista. Satte mig på en stol och bläddrade förstrött i metro. Brevid mig satt en långhårig kille som i telefonen berättade för någon att "det här tar nog lång tid, så gör det där du skulle så ses vi senare" Efter nästan en timmes väntan frågar han mannen med listan varför människor som kommit dit långt efter honom får hjälp innan. Han får svaret att det finns tre olika listor. TRE! tillslut ropar någon upp hans namn och han följer efter en handläggare in på ett kontor. Jag blir ensam vid bordet och läser lite i DN. läser om Breivik och om den där andra idioten som sköt folk i Malmö. Efter några minuter kommer den långhåriga killen ut igen, när han går förbi mig hör jag honom mumla "fuck" innan han försvinner ut genom dörren.
Jag tittar på klockan och ångrar att min frukost bara bestod av en kopp kaffe. Den knorrar av hunger i magen. Jag går på toaletten och när jag kommer tillbaka sitter det en äldre man iklädd svart linnekavaj i stolen intill min. När jag sätter mig ner hör jag honom uppgivet sucka "åh fy fan" Han har förmodligen väntat lika länge som mig.
Efter nästan en och en halv timme blir det bli äntligen min tur och jag blir visad in på ett kontor av en man som inte pressenterar sig. Han luktar starkt av parfym. Han tittar på min legetimation och knappar flumligt på datorn. Jag lägger märke till att han har de hårigaste fingrarna jag någonsin sett. Svarta hårstrån mot en lätt ljusbrun hy. Jag undrar hur det hade varit att raka hans fingrar. Efter bara några minuter blir jag utsläppt, fortfarande utan att få veta vad han heter. I väntrummet sitter det en ny omgång väntande människor med stenansikten och tomma blickar. Snart är det deras tur.
På väg hem går jag förbi parken och möts av dagens första skratt. Mellan buskarna skymtar systemkassar i glad färger och jag hör det härliga pyset av en ölbruk som öppnas. Det är svårt att motstå frestelsen.
Upplagd 2012-05-15