Min distansutbildning är slut om ca 16 dagar. SEXTON DAGAR! om 16 dagar är jag officiellt arbetslös. Inkomstbefriad. Men jag känner mig redan så. Ända sedan jag började min utbildning, eller i alla fall sedan jag slutade mitt jobb och blev "stockholmare" så har jag känt mig som andra klassens medborgare. Jag betalar ingen skatt så jag är inte värd lika mycket. Jag ligger till last för samhället.

Jag fick inte lära mig arbetsmoral när jag var liten. Båda min föräldrar har visserligen jobbat men jag ser dem inte som några arbetare, jag definierar dem inte som arbetare utan som missbrukare. Andra klassens medborgare. Med en andra klassens dotter.

Jag har börjat leta jobb nu, jag har sökt jobb i butik och som städerska bland annat. Men tanken på ett 7-16 jobb ger mig ångest. Jag vill inte. Det är själadödande. Jag är en bortskämd konstnärssjäl som vill vara fri, i princip. Vill inte stå och gå på kommando, vill inte följa någon annans regler. Vill inte vara som alla andra.

Men innerst inne så vill jag ju det, vara som alla andra. Svensson. Nöjd. Passa in. Känna mig bekväm med mig själv.
Ha ett vanligt jobb. Slippa behovet av att skapa. Slippa mina lönlösa konstnärsdrömmar. Det är som en förbannelse jag fått av min pappa. Behovet att skapa, mina drömmar som kommer att göra mig olycklig.

Det blir inte bättre av att kursen jag gått har varit en konstkurs. Alltså en kurs som i samhällets ögon är helt meningslös. Jag blir ingenting av att studera konst. Jag får ingen titel eller examen. Jag räknas fortfarande som amatör eftersom kursen inte är på högskolenivå. Så portarna till de fina gallerierna är fortfarande stängda för mig. Bortkastad tid med andra ord?! Bortkastade pengar....


Vad flummigt det blev nu....

Håller på att uppdatera galleriet(igen) fler foton har kommit upp, även en ny mapp med foton från "gasoline alley"

Jag har jobbat med denna:


Kom på vad jag kan kalla den också, Birdie namnam. Väldigt passande:)

Upplagd 2012-04-25